torsdag 3 oktober 2013

en såndärande lista:

Namn:
Marina

Ålder:
tvåe femme (sagt med gotländsk dialekt)

Bor:
Stockholm, utanför tullarna, sydväst.

Beskriv din bästa egenskap.
Bäst för mig är min humor, bästa för andra min empati

Beskriv din sämsta egenskap.
Tar lätt illa upp, oavsett om människor är medvetet eller omedvetet elaka.

Vad ser du fram emot?
Mitt liv framöver, både privat och yrkesmässigt. Gå i terapi, skaffa mig hobbys.

Hur ser ditt liv ut om tio år?
 Jag hoppas att jag inte kan gissa rätt på denna fråga faktiskt för jag kan göttigt nog vara rätt oförutsägbar, men jag kanske har flyttat tillbaka till Skåne och arbetar med det jag brinner för (terapeutiska samtal) eller utbildar mig till psykoterapeut.

Om du är realistiskt, hur ser ditt liv ut tio år?
Marddrömsscenariot är: jag är 35 år och går igenom en livskris eftersom jag är nyskild, barnlös och arbetar med ett otacksamt jobb. Jag bor i en svindyr andrahands hyresrätt i Malmö och åker hem till päronen varannan helg och hjälper dom med trädgården.

Hur kommer du rösta i valet nästa år?
Det står fortfarande mellan Miljö och Vänster, men jag hoppas miljö skärper sig och drar sig mer åt vänsterhållet annars blir det vänsterpartiet.

Tre bra låtar som du lyssnar mycket på nu.

Jolene - Dolly Parton
Your latest trick - Dire Straits
America - Simon & Garfunkel

Om du fick äta en sak för resten av ditt liv vad skulle det vara?
handskalade räkor

De dubbla sidorna av ensamhet

Jag har alltid varit en ensamvarg, trivts bättre ihop med mig själv i tystnad, än att mingla i grupp (hu, hemska tanke!) Även tyckt att människor som är livrädda för att vara ensamma varit lite konstiga, hur kan man rätt för att bara vara med sig själv? Det är ju alldeles, alldeles underbaaart.

Numera bor jag i en tvåa på 55 kvatte ihop med en tjejkompis. För min HSP är det inte alltid bara rosor med konstant sällskap då jag behöver lite avskildhet, men för min BED som ofta triggas av ensamhet är det toppen! Ännu har jag inte hetsätit hemma alls och det är ett stort framsteg.

Jag ska återvända till Der Vaterland (skåne) under en helg i oktober för ett dop och min kombo likaså. Då kommer vi till problematiken, en helg mol allena, jag fri att vräka i mig mat helt utan insyn.
Eventuella lösningar på att undvika hetsätning är att handla mat innan och låta någon annan ha mitt kreditkort så jag inte kan handla något skräp, rätt extremt, men effektivt.
Ett annat alternativ är att en gammal kollega från västkusten ska besöka och övernatta hos mig.
Värst är lördagen tycker jag eftersom på fredagen kommer jag vara trött efter jobbet och söndagen kan jag ägna mig åt träning, tvätta kläder och storhandla mat.

Märkligt när jag tänker på hur en barndomskompis till mig brukade skämta om bulimi alzheimers - man hetsäter men glömmer att spy. Och nu är det precis de jag ägnar mig åt.

En presentation är på sin plats...

...skulle jag tro. Efter min tid med min TT (telefonterapeut) igår kväll känner jag inte samma behov av en ventileringsblogg, men jag tänkte testa det här ändå. Samhörighet i cyberspace är ju något jag känner att jag måste testa då jag inte orkar med att vara aktiv på forum och i intresseföreningar.

Jag har kommit till insikt under en kort och intensiv period både om min hetsätningsstörning (BED) och att jag är en högkänslig person (HSP)
Insikterna som faller från skyarna gör att jag lägger mycket energi på att läsa - just nu att övervinna hetsätning av Fairburn och nyss avslutat Drunka inte i dina känslor av Maggan Högglund och Doris Dahlin. Jag har dessutom under två veckor testat både OA overeaters anonymous och FAA anonyma matmissbrukare. Så man kan säga att det är mycket på gång i huvudet.

Samtidigt är jag nyinflyttad i Sthlm och har nytt arbete som socialsekreterare så min livskarusell just nu går på högvarv. Fast ibland känns det skönt, för det yttre matchar mitt snurriga inre. Så där står jag just nu.

Bis Später babes.